Jag tycker The Lost World från 1925 är en fantastiskt cool dinosaurie-rulle. Gott om action, dinos och spänning.

ärsch, det har du ju såklart rätt i.... tänker alltid på den och Guldåldern som stumma fast de egentligen inte är det, har väl att göra med att de är gjorda i skarven stumt/ljud, med endel textskyltar och mycket pianoklink. men i Guldålern kommer ju "the pagan drums of calanda" in mot slutet och visar hur filmljud ska låta!

Två frågeställningar ang Begotten:

Vad är det för nåt som dem sätter i munnen på Moder Earths son?
Vad gör dem med deras underliv?

Vet att det är en tolkningsfilm, men för mig är det obegripligt.

Vacker film!

Fast Begotten är ingen stumfilm.
Kan förövrigt starkt rekommendera Fritz Lang's Mabuse - der spieler samt Der Nibelungen saga. Denna box är också att rekommendera.

Med tanke på att jag tipsat om Körkarlen i TV-tråden så var jag nyfiken på om vi kan få fart på den här tråden, ge varandra tips eller bara säga vad vi känner om stumfilms-mediet i sig

Nämnda box från SF (med de svenska/nordiska klassikerna) har jag i min ägo (även om de ännu väntar på att avnjutas av mig) men några övriga klassiker jag kan komma på att jag sett på rak arm skulle väl vara dessa:

Dr Mabuse-Der Spieler (1920): Inget som direkt fångade mitt intresse, men kanske främst pga längden (4 timmar, 2 minuter blir lite väl långt!) inte storyn eller andra element direkt. Jag uppskattar att mina kompisar bjussade på den men jag vet inte om jag kommer att se om den

Metropolis (1930: Till skillnad från förra så måste jag säga att den här bländade mig (positivt) med fantastiskt fotografi, fascinerande karaktärer och en episk handling! Stolt innehavare av Eureka!s DVD

Pansarkryssaren Potemkin (1925): Kan inte säga att jag minns så mycket av den här (minnet börjar bli lite luddigt tyvärr) även om det rent propagandamässigt är fascinerande att se något från Josef Stalins tidiga dagar vid makten (Krossa de, krossa de som de galna hundar de är!. Inte tagit från just denna film, men i andra stalinistiska propaganda-sammanhang) Såg den på TV, men har DVDn från Eureka! så det får bli till att ta en repris nån dag

Doctor Caligaris Kabinett (1920): En av de tidigare debattörerna i tråden uttryckte det nog klokast, det är den där sagolika känslan som är bäst.

Har också sett Alice in Wonderland (1915): Liksom föregående film minns jag inte så mycket men kanske tar mig en repris (den är kort, 42 minuter lång så ingen "lång"film) på Youtube nån dag

En kvinnas martyrium/The Passion of Joan of Arc (1928): Har jag sett delar av iallafall, får nog också ta mig an den när man ändå är i farten med att planera fler filmer

Är det någon som har sett Nationens födelse (1915)? Det är något jag velat se ett tag och trots budskapet (att Ku Klux Klan skönmålas enormt) så lyckades ju DW Griffith få till några helt nya, banbrytande kameravinklar bland annat (som gav honom en plats i filmhistorien)

Resan till Månen, Den andalusiska hunden, Det stora tågrånet ska jag nog också ta mig an nån dag, de är nog inte så svåra att få tag på med tanke på dess status inom filmhistorien!

Stumfilm känns så avlägset i min bok nuförtiden, men
en film jag kan se i repris är Häxan, tack vare koncept-
et o att den är så jävla ball!

Jo jag vet att du talat väl om Häxan tidigare För mig är det nog en fascination, med att filmen som medium ännu var ungt (eller "låg i sin vagga"? Ljudfilm fanns ju inte så "barnet" hade inte lärt sig att tala ) och att skåda en svartvit stumfilm som gjorts tex innan Andra (eller Första!) världskriget känns nästan överväldigande, när man ser tillbaka på hur historien har utvecklat sig i efterhand

Konceptet är viktigare för mig än mediet.
O Häxan har ju en massa skräckinslag!

O märkligt nog så accepterar jag till fullo att
den är svartvit. Ja, det har aldrig stört mig,
vad gäller just den här titeln.

Nu vet jag inte exakt vad du menar med konceptet är viktigare än mediet. Du menar skräck mer än film i allmänhet? (eller så är jag trött)

Att du accepterar den som svartvit har ju egentligen inget med tråden att göra. Det handlar om stumfilm först och främst, inte vilken färg den har (men jag uttryckte mig nog lite otydligt hehe)

Menar bara att jag kan acceptera stumfilm om o när
handlingen i filmen är tillräckligt intressant. Annars
bryr jag mig inte om det hela.

Det om det svartvita fotot var en parentes, med tanke
på att jag tidigare sagt att jag uppskattar inte svartvitt
foto.

Ja, jag brukar säga att jag inte är cineast, men att jag
gillar skräckfilm (så är det ju, nästan).

Det är bara mina 50 ören.

Jo det är klart: En gripande och/eller fascinerande handling är viktiga ingredienser. Oavsett om det är stum/ljud-film. Jag kan förtydliga mig med att jag inte ser på stumfilm, just för att det är stumfilm. Det handlar mer om utifall handlingen etc pockar på och lyckas fånga min uppmärksamhet Men även de anledningar jag nämnde längre upp gör stumfilm ganska fascinerande IMO

Ingen fara, du kan ju lite iallafall Men du har väl sett några klassiska (stum)rysare? FW Murnaus Nosferatu (1922) tex?

Jag erkänner rakt upp o ner att jag aldrig sett Nosferatu i sin helhet
(nyinspelningen av Herzog har jag däremot sett ett antal (tre?) ggr). Många
av stumfilmsklassikerna har jag inte sett, mer än att jag sett nå'ra scener el.
så. Det beror ju på ointresse i största allmänhet för just detta medium.

Tror dock att jag sett Frankenstein (1931) på TV, när jag var väldigt ung..?

Alla har ju vi ett intresse för film som ser ut på olika vis självklart Jag har också en del stumfilmsrysare som jag ännu inte sett, men verkligen vill bocka av (däribland 1922 års Nosferatu ) Men jag vill främst ta mig an Bram Stokers klassiker först, finns här i bokhyllan)

Har heller inte sett Dracula (1931)! Det, ni!

Men pratar du om filmen i allmänhet? Eller syftar du på den "stumma" versionen som fanns tillgänglig?

Frankenstein satte inte "griller i huvudet" på dig hoppas jag?

Jag syftar ju på filmen från 1931
o jag antar att den är stum. Eller
är jag ute o seglar?

Frankenstein..jag är inte 100
på att jag sett den..satte ju dit
ett frågetecken.

Apropå 1931 års version av Dracula:

Alternate versions:
In the early days of sound films, it was common for Hollywood studios to produce "Foreign Language Versions" of their films using the same sets, costumes and so on. While Browning filmed during the day, at night George Melford was using the sets to make the Spanish-language version Drácula, starring Carlos Villarías as Conde Drácula. Long thought lost, a print of this Dracula was discovered in the 1970s and restored.

A third, silent, version of the film was also released. In 1931, some theaters had not yet been wired for sound and during this transition period, many studios released alternative silent versions with intertitles.

Nej du skrev att du hade "något minne" av att ha sett Frankenstein så jag undrade hur det påverkade dig

Frankenstein..jag är inte 100
på att jag sett den..satte ju dit
ett frågetecken.

Om jag såg filmen, så tyckte jag
säkert den var ruggig, men det
är inget jag kan minnas idag..
Inga bestående men eller så.
Å andra sidan har jag ju sett
annat som jag tyckte var skräm-
mande, men inte så att jag blitt
skadad för livet eller så.

Det jag menade var: Om du tror att du sett Frankenstein är det nån scen du minns, som skrämde till dig? Som kan vara från den filmen (men det kanske inte riktigt var så i det här fallet)

Kan ha var't monstret självt, inte minst, men
det hade då likt förbannat kunnat vara en still-
bild ur filmen. Det hade räckt.

(Minns i alla fall att jag i en tidnings (Chock?)
annons såg en typ plastleksak föreställande
monstret, som står på en grav, med armarna
utsträckta framför sig..o den bilden etsade sig
fast i minnet! Monstret hade blod på ansiktet)

Kan vara så, nu är iofs inte Frankenstein 1931 nån stumfilm kom jag att tänka på (för det är väl här vi hör det legendariska Its alive, its alive! ?) så känns som att vi inte kommer längre i diskussionen tyvärr

OK, då hade jag fel..jag antog att det var en stumfilm..
..rörde ihop eran, det svartvita fotot o "stumfilm"..

Nej, men nå'n annan här kan ju haka på så det blir en
redig diskussion.

Men som ni säkert sett i Senast Sedda-filmen tråden så tog jag tillfället i akt och beskådade Victor Sjöströms Körkarlen på TV tidigare idag. En film som både ska ha fått Selma Lagerlöf (som ju skrev romanen) att gråta vid premiären men som även inspirerat stora amerikanska regissörer som Stanley Kubrick (ni förstår nog vilken scen jag talar om )

Helt klart sevärd om man får chansen och gillar film av det äldre slaget!

Vem vet, härnäst kanske Lon Chaney och klassikern Fantomen på operan kan stå näst på tur?

En väldigt modern stumfilm (ja,
den är naturligtvis svartvit oxå):

https://www.imdb.com/title/tt0478988/

Charmigt! Den ger iallafall ett positivt intryck vid första ögonkastet! Det tipset tackar vi för hatchet (en stumfilm behöver ju inte vara "gammal som gatan"!) & skulle det nån dag falla dig in att faktiskt se den så får du gärna berätta vad du tyckte här i tråden!